Rekryteringsmyndigheten ser inte sin uppgift som något jämställdhetsprojekt

Trots att både kvinnor och män kallas till värnplikt, är försvarets ambition bara att var femte soldat ska vara kvinna. En ambition som de hittills inte nått upp till.

Ungefär en fjärdedel av de mönstrande är kvinnor. Enligt myndigheten är det flest män som kallas eftersom de i regel är mer intresserade och bäst lämpade.

 

– Det är inget jämställdhetsprojekt. Vi tar fram dem som är bäst lämpade, oavsett kön. Då kan vi inte använda könskvotering eller positiv särbehandling. Vi behandlar alla lika, säger Bengt Forssten, avdelningschef på Rekryteringsmyndigheten.

 

I årskullen född 99 var 16 procent av de värnpliktiga kvinnor.

 

– När kvinnorna mönstrar konkurrerar de med männen om befattningarna, och då faller de ofta bort.

 

Enligt Bengt Forssten sållas kvinnorna ofta bort på grund av många befattningars höga fysiska krav. Fystestet är det test där kvinnor i regel har svårast att mäta sig med männen.

 

– Vi behöver nog göra något åt de höga fysiska kraven. I marinen och i flyget har många befattningar korrigerats, men inte i armén. Inte i de stridande befattningarna.

 

– I grund och botten handlar det om att undvika skador under utbildningens gång. Om man är för svag kan man få rygg- och knäskador. Man går sönder helt enkelt, säger Bengt Forssten.

 

Amanda Helander som vi varit i kontakt med vittnade om att hon bedömdes lämplig och var positivt inställd till värnplikten. Ändå blev hon inte antagen till en början, utan först efter att hon överklagat beslutet. Enligt Bengt Forssten är det förekommande att bra lämpade kvinnor inte blir antagna.

 

– Tyvärr är det ett antal kvinnor som hamnar i utbildningsreserven. Om man till exempel sökt markstrid i Lund, då kanske vi tar ut 13 personer för tio placeringar. Då är det ju tre som blir över. Om det då också är fullt på deras andra- och tredjeval. Ja, då kan man hamna som reserv, säger han.  

 

I Anna Hanssons pluton är åttio procent män. Enligt henne har den könsfördelningen bidragit till en grabbig stämning, som hon under året upplevt som jobbig och krävande. Hennes vänner i mer välbalanserade plutoner säger att den grabbigheten inte märkts av. Bengt Forssten återkommer till deras ambition om att hitta den bäst lämpade, oavsett kön.

 

– Andra säger att de är den enda tjejen på regementet och att det inte gör någonting. Vi tittar på individens förutsättningar och önskemål. Kvotering jobbar vi inte med. Men nu kommer det att bli plutoner med majoritet kvinnor. Då kanske man känner sig ensam som man, säger Bengt Forssten.

Text: Arvid Brandström

“I krig vill jag försvara vårt land”

Mönstringsunderlag:

Det år som man fyller 18 år ska man fylla i ett så kallat mönstringsunderlag, vilket är ett digitalt formulär med frågor om man är positivt eller negativt inställd till att göra sin värnplikt. Också om man har några allergier, fysiska eller psykiska besvär. Om Rekryteringsmyndigheten anser att man är lämplig kallas man efter det till mönstring.