“Jag insåg att Sveriges utsläpp inte spelar någon roll”

Adam Leckius säger att om man ska engagera sig effektivt så gäller det att jobba globalt. Han är internationell koordinator för en miljöorganisation och försöker få ordning på politiken bakom klimatomställningarna.

Adam Leckius, 29, tar en paus i skrivandet på sin C-uppsats för att prata om sitt engagemang för miljö och klimat. Vi ses på en av Lund Universitets studieplatser, och vi sitter omringade av humaniorastudenter trots den tidiga morgonen. Adam skriver sin uppsats i statsvetenskap. Han studerar klimaträttvisa och Gula västarna i Frankrike som en motreaktion till miljörörelsen.

 

– Nu kom Bensinuppropet in här lite från kanten som ett väldigt betydelsefullt fenomen i Sverige, så vi får väl se vart det hamnar, säger Adam och låter trött av tanken.

 

Det har blivit många timmar vid dessa studieplatser under de senaste åren. Efter en utbildning på musikhögskolan sadlade Adam om till PPE: studier i politik, filosofi och ekonomi. En utbildning full av idealister och funderare. Det var ett uppvaknande till klimatkampen som gjorde att Adam kände att han behöver en utbildning där han kunde göra mer skillnad.

 

Adam Leckius beskriver sig som en grubblare som tenderar att överanalysera allt omkring sig. Han ägnar tjugo minuter åt att resonera kring vad som driver hans engagemang och ber sen om ursäkt för det. Samma eftertanke lade han också på att ge sig in i klimatfrågan.

 

– Jag ville reda ut situationen och titta på alla olika faktorer, jag ville förstå så mycket jag kunde av de här politiska sambanden. Jag är ju ingen naturvetare så jag fick rikta in mig på politiken.

 

En stor del av den politik som förs inom klimatfrågan kommer från FN:s klimatkonferenser, där alla världens ledare samlas. Det är ett sammanhang som för många är komplicerat och skrämmande, men där Adam Leckius har hittat sin plats.

 

Han är för tillfället internationell koordinator för PUSH, ett nätverk av drygt 800 unga som är engagerade ideellt för en hållbar framtid. PUSH grundades 2013 och har från sin start haft observatörsstatus vid FN:s klimatkonferenser. 2016 åkte Adam med till Marrakech för att agera som observatör.

 

– Klimatet är helt per definition en global fråga. Något jag insåg tidigt är att Sveriges utsläpp inte spelar ingen roll. De absoluta utsläppen i Sverige är en så liten del att om jag lägger mitt engagemang bara på att minska utsläppen i Sverige och inget ändras utomlands så har vi i princip samma problem, säger Adam Leckius.

 

Han har en väldigt rationell inställning till vart han vill lägga sitt engagemang.

 

– Det är energi som går åt när man engagera sig som man måste utvärdera om den är effektiv. Jag känner underbara människor i miljörörelsen som lägger hela sitt liv på att leva klimatmässigt perfekt. Det är ju jättebra, men det tar jättemycket energi och pengar. Det blir ju de facto så att om all energi hamnar på att ställa om en person så är det inte så effektivt.

 

Adams engagemang handlar till stor del om att påverka och övertyga politiker, men han har ingen plan på att själv gå med i något parti för att förändra inifrån.

 

– För det första, och kanske det viktigaste är att klimatfrågan inte borde vara partipolitisk. Sen rent allmänt så gillar jag att se saker ur olika perspektiv och diskutera med folk från olika politiska härkomster och få dem att se hur viktig frågan är, säger han.

 

När det kommer till grupper med fokus på civil olydnad är Adam osäker på vad han ska tycka även om han håller med om själva budskapet.

 

– Jag har en instinkt att det behöver kompletteras med en diskussion och en förståelse om vad det kan innebära i form av motreaktioner.  

 

Gula västarna i Frankrike och det nystartade Bensinuppropet i Sverige är motreaktioner på politiska beslut som är tänkta att begränsa den globala uppvärmningen.

 

– Många i miljörörelsen tror jag bygger sitt engagemang på en grundläggande tanke, känsla och instinkt om att vi representerar folkets vilja och folkets intresse. Det är ju i folkets intresse att lösa klimatkrisen, men frågan är om det är i folkets vilja.

 

Han jämför Klimatklubben, en Facebookgrupp för personer intresserade av att minska utsläpp och klimatförändringar, som har några 10 000 medlemmar, med Bensinupproret som i skrivande stund har över 600 000 medlemmar. Radikal aktion på  ena sidan av frågan kan väcka radikala reaktioner från motpolen.

 

– Frågan är hur man förhåller sig till det. Öppnar man en Pandoras ask?

 

Klimaträttvisa, som Adam skriver om i sin uppsats, handlar om att missgynnade grupper inte ska drabbas hårdare av omställningarna som behövs. Gula västarna startades som en reaktion mot höjd bensinskatt som skulle minska utsläppen: Dyrare bensin påverkar dock de på landet betydligt mer än storstadsbor. På liknande sätt har Bensinuppropet satt land mot stad.

 

Vad uppsatsen kommer fram till om klimatrörelsens motståndare vet Adam inte än, han har skjutit upp inlämningen tills augusti.

Text & foto: Ebba Bergström

Hör från fler unga som är politikt engagerade

— Mira Hingström

Om vi inte är tillräckligt radikala eller stör tillräckligt mycket då kommer vi inte heller nå dit vi vill.

Civil olydnad